Sen unga dar har jag inte haft det så lätt,
Det mörka runt mig har tyvärr legat mig tätt.
Jag har alltid sett mig själv som en skam,
För min familj och de nya kompisarna som har dykt fram.
När man känner sig som familjens och släktens svarta får,
När man stannar upp och tänker på det så lovar jag att jag fäller en tår.
Men tråts alla mina fel och brister så ser du mig,
Jag kan va mig själv när jag är runt dig.
Du har tänt ett ljus innom mig som jag inte trode fanns,
Mot alla odds så tyckande du fast det fanns en liten chans.
Jag älskar dig och du gör mig hel,
Förlåt älskling att jag gör många fel.
Jag sätter för mycket press på mig själv fast jag inte behöver,
Tack vare det så är jag i spillror tyvärr är det de som blir över.
Jag lovar jag rycka upp mig,
Och vara den man som står barom och styrker dig.